Penningspolitik är ett sätt för den indonesiska regeringen att kontrollera inflationen och reglera den ekonomiska tillväxten.
Bank Indonesien är en institution som ansvarar för genomförandet av penningpolitiken i Indonesien.
Monetärpolitik kan genomföras genom flera instrument som räntor, valutareserver och öppen marknadsverksamhet.
Huvudsyftet med penningpolitiken är att upprätthålla prisstabilitet och kontrollinflation.
Räntesatserna är ett av de mest använda instrumenten i penningpolitiken, där räntesökningar kan minska konsumenternas efterfrågan och undertrycka inflationen.
Inflationen i Indonesien påverkas starkt av externa faktorer som världsoljepriser och Rupiah -växelkurser.
Valutareserver är utländsk valutareserver som ägs av Bank Indonesien och kan användas för att upprätthålla stabiliteten i Rupiah -växelkursen.
Öppna marknadsverksamheter är en politik där Bank Indonesien köper eller säljer statliga värdepapper för att reglera mängden pengar på marknaden.
Penningspolitik kan också påverka den ekonomiska tillväxten, där politik som är för snäva kan orsaka bromning av tillväxt.
Förutom Bank Indonesien kan den indonesiska regeringen också använda finanspolitiken som offentliga utgifter och skatter som ett sätt att reglera ekonomisk tillväxt och inflation.