Beteendeekonomi är en gren av ekonomi som undersöker mänskligt beteende i ekonomiskt beslutsfattande.
I beteendekonomiska betraktas människor som varelser som inte alltid är rationella i beslutsfattande.
Beteendeekonomi -teorin introducerades först av Daniel Kahneman och Amos Tversky på 1970 -talet.
Beteendeekonomi studerar psykologiska, sociala och emotionella faktorer som påverkar ekonomiskt beslutsfattande.
Ett av de viktiga begreppen inom beteendeekonomi är kognitiva fördomar eller kognitiv förspänning, vilket är ett fel i bearbetningsinformation som kan resultera i irrationella beslut.
Beteendeekonomi undersöker också begreppet inramning, nämligen hur man levererar information kan påverka ens uppfattning och beslut.
I beteendeekonomi studeras också begreppet möjlighetskostnader, nämligen de kostnader som måste bäras när man väljer ett alternativ i beslutsfattande.
Beteendeekonomi undersöker också konsumentbeteende när det gäller att fatta köpbeslut, inklusive faktorer som påverkar konsumenternas preferenser.
I beteendeekonomi används begreppet nudge för att påverka mänskligt beteende genom att ge liten uppmuntran som kan göra dem mer benägna att fatta de önskade besluten.
Beteendeekonomi undersöker också ekonomiskt beteende, inklusive faktorer som påverkar investeringar och risktagande.
